Klubbmöte och föredrag 2022-11-24 i hörsalen, Almedalsbiblioteket
Detta intressanta och ständigt aktuella ämne för oss gutar lockade inte mindre än 50 medlemmar. Föredraget bestod i två föredrag, dels Jan-Eric Nilsson som på ett förträffligt sätt redovisade hur utvecklingsvägen sett ut från 90-talet till idag och dels Christer Bruzelius lika fina redovisning av hur utvecklingen gestaltar sig något decennium framåt. Båda dessa gentlemen är ju ingalunda okända utan har ju tvärtom haft mycket framträdande roller i och för gotländsk sjöfart.
Mötet inleddes dock med några klubbärenden. Dels att framlägga förslag till nya ändringar för det andra beslutet som krävs för att ändringarna ska vara legitima. Under mötet framkom två detaljer som korrigerats i den slutliga utgåvan. De nu gällande stadgarna kommer att publiceras på hemsidan.
Goda insatser ska belönas. Vid föregående årsmöte lämnade Nils Erik Åkesson styrelsearbetet. Han blev då avtackad med vår (mycket fina) handduk och har levt i torka sedan dess. Nisses prestationer för klubben krävde dock nåt mer. Och för att motverka möjlig risk för uttorkning utdelades en gåva från klubben som tillgodoser båda dessa behov. Ett hedersomnämnande utdelades likväl.
Åter till föredrag. Jan Erics beskrivning av metod och process för fartygsutvecklingen var mycket intressant. Särskilt första inledningen var mycket talande; såvitt vi vet har vårt kända universum skapats i en miljö med vätgas för sisådär 13,8 miljarder år sedan. Och nu pratar vi vätgas igen…
Det är betydligt fler parametrar i en fartygsutveckling att hålla reda på än man i förstone kan tro. Tekniken för framdrivning har ju genomgått stora utvecklingar genom åren och verkningsgraden har succesivt höjts. Tittar man enbart på teknisk/ekonomisk effektivitet borde färjor under sin livslängd kanske drivas av småskaliga modulära reaktorer. Avfallet från varje sådan färja ryms i bagaget på en kombi. Men det finns som bekant andra aspekter på kärnkraft.
Vilken teknik som skulle väljas där på 90-talet var dock inte styrt enbart av teknisk effektivitet och kundernas krav utan kanske i större utsträckning av andra faktorer. Särskilt svårt måste det ha varit att gissa hur politiken skulle driva stöd för olika miljö- och klimathänsyn under så lång tid.
Många pusselbitar ska passa ihop för att det ska bli ett system. Hamnar, tidtabell, företagares och befolkningens krav på tider, priser och komfort, ja listan kan alltså göras lång. En viktig gemensam nämnare är tid. Genom många intervjuer och simuleringar kom därför kravet om att en överfart på mindre än tre timmar var viktig. Och är väl än idag?
Klimatfrågan hamnade i centrum och kravet att vara klimatneutral till 2030 lades fast. Andra viktiga aspekter röde försörjningstrygghet och konkurrens. Färjetrafiken är något som måste fungera för hela samhället. En stabil trafik med flexibel förmåga är en grund för bl a varuförsörjning till ön och medger att företagare kan bedriva uthållig verksamhet med transporter till och från ön.
En konsekvens av fungerande transporter är dock att de ekonomiska drivkrafterna, att inte ligga på lager, medför att försörjningsberedskapen blir mindre än ett dygn. Om allvarliga förbindelseavbrott skulle uppstå, t ex vid ett militärt angrepp, blir därför konsekvenserna fort allvarliga.
Christer inledde med att beskriva de ramvillkor som gäller för kommande trafik. Bland annat medför klimatlag att CO 2 utsläpp ska minskas med 70% till 2030 och klimatneutral trafik vara klart till 2045. Det är tuffa krav och inte särskilt långt bort i tiden.
Christer, som nu leder Gotland Tech Development, beskrev samarbeten som pågår rörande studier kring kommande bränslesystem. Att enbart driva fartyg med el bedöms inte genomförbart för Gotlandstrafiken. Batterier, bränsleceller är för dyra och har inte tillräcklig energi. Den mest intressanta lösningen består i vätgas. För att nå tillräcklig produktion av vätgas krävs dock att stora satsningar görs för elproduktion. Den stora vindkraftparken Aurora[1]kan bli en viktig pusselbit i systemet för att skapa vätgas.
Vindkraftverken som så väl behövs inför vår stora omställning till eldrift och vätgasproduktion möter dock stort motstånd. Hela 85% av ansökningarna får avslag. Detta eftersom Försvarsmakten inte bifaller då vindkraftverken reducerar våra sensorers möjligheter upptäcka flygande hot.
Kommer då fartygen de närmaste decennierna att ensidigt drivas av vätgas? Svaret bir nej. Den lösning som blir mest trolig är gasturbiner med multifunktion avseende drivmedel. En intensiv utveckling av brännare i kombination med produktion av vätgas från icke-återvinningsbart avfall medför effektivare drivlina. Flexibilitet genom flera bränsleval medför större möjlighet att skapa driftekonomi och stabil tillgång till drivmedel.
Horizonserien är nästa generation av fartyg och inbegriper ett RoPaxfartyg[2] och en katamaran. Enskrovslösning för det större fartyget beror på kravet om isklassning och därmed trafik året runt. Ett sådant fartyg kan hantera 1900 passagerare och 600 bilar/100 lastbilar. Katamaranens kapacitet är 1650 passagerare och 450 bilar i en fart av 35 knop och körs under del av året.
Flera projekt pågår nu och du kan läsa mer om detta på https://gotlandsbolaget.se/verk…/gotland-tech-development/
Några funderingar på slutet
Horizon blir verklighet kring 2030. Inte så långt bort i tiden trots allt. Om man som tekniker funderar lite fritt om läget ännu lite längre fram skulle en lösning kunna vara kombination av vätgas och kanske småskaliga modulära reaktorer. Fossilfritt men säkert konfliktfyllt. En spännande tid helt klart!
För den som kan jämföra färjetrafik utomlands med den vi har haft och har till och från Gotland står det klart att vi har något av världens bästa färjor när det gäller funktionalitet och komfort. Jag har i a f inte upplevt något liknande i Europa eller USA. Tänk om en annan stor nationell tågoperatör genomfört passagerar- och godstrafik som DG? Då hade det i a f varit mer plats på insändarsidorna.
De båda föredragshållarna hade talat så mycket om båtar och vatten så tackgåvan var given, varför ordföranden utdelade varsin handduk. Så finns där även ett hjälpmedel om någon skulle ta sig för mycket vatten över huvudet längre fram…
Båda föredragen kommer att finnas tillgängliga på hemsidan i Powerpointformat.
Vid pennan
Fotnoter
[1] Aurora omfattar 370 vindkraftverk som bedöms kunna producera en uteffekt om 24TWh per år. Det motsvarar ca 17 % av Sveriges elanvändning! Källa: Vindkraftnyheter.se
[2] RoPax. Roll-on-roll-off fartyg (bilar, gods) och passagerarfartyg
————————————————————
Nedan t v: Jan-Eric Nilsson berättar om utveckling. Så gör även Christer Bruzelius t h.
